Datorspelsberoende
Datorspelsberoende innebär ett överdrivet och okontrollerat spelande som påverkar vardagen negativt – till exempel sömn, skola, arbete, relationer och hälsa. Det är den första formen av digitalt beroende som erkänts som psykiatrisk diagnos av WHO (2022). Beroendet förekommer främst bland unga och kan leda till isolering, ångest, depression och försämrad livskvalitet. Studier visar att mellan 1 % och 9 % av unga spelare uppfyller kriterier för spelberoende, med högre siffror bland pojkar.
Hjärnpåverkan
Forskning visar att datorspelsberoende påverkar hjärnans struktur och funktion på liknande sätt som andra beroenden. Framför allt drabbas områden kopplade till belöning och impulskontroll.
Källa: Meta-analysis of structural and functional brain alterations in internet gaming disorder (2023).
Försämrad livskvalitet
Studenter med datorspelsberoende rapporterar sämre hälsa, försämrade studieresultat och problem i det sociala livet. Beroendet påverkar alltså flera delar av vardagen.
Källa: A longitudinal study on the impact of Internet gaming disorder on self-perceived health, academic performance, and social life of first-year college students (2023).
ADHD
Personer med både IGD och ADHD har lägre återhämtningsgrad, större risk för återfall och ett mer ihållande spelbeteende än de med endast IGD.
Källa: Impact of ADHD comorbidity on longitudinal course in IGD (2021).
Hur vet man att man är datorspelsberoende?
- Rastlöshet och irritation när man inte får spela eller när spelet avbryts.
- Minskat intresse för andra aktiviteter – fritid, motion och socialt umgänge väljs bort för spel.
- Påverkan på arbete, studier eller vardagsrutiner genom koncentrationssvårigheter, försämrade prestationer eller försummade ansvar.
- Hemlighetsmakeri kring speltid, t.ex. att ljuga om hur länge man spelat eller dölja omfattningen för anhöriga.
- Starka känsloreaktioner (ilska, nedstämdhet eller ångest) vid begränsning av speltid.
- Hantering av negativa känslor genom spel – spelandet används som en flykt från stress, oro, nedstämdhet eller konflikter.
- Tankemässig upptagenhet – mycket tid går åt till att tänka på spelet, planera nästa session eller återuppleva tidigare spelmoment.
- Förlorad kontroll över spelandet – svårigheter att begränsa tiden, fortsätter spela längre än planerat eller trots negativa konsekvenser.
- Socialt tillbakadragande – relationer, familjeliv och vänner prioriteras bort till förmån för spel.
- Sömnstörningar, trötthet och humörsvängningar på grund av långa eller nattliga spelsessioner.
Behandling för datorspelsberoende
KBT mot datorspelsberoende
Vi erbjuder behandling för datorspelsberoende och bakomliggande psykisk ohälsa med utgångspunkt i kognitiv beteendeterapi (KBT) – en behandlingsmetod med starkt vetenskapligt stöd
Schematerapi mot datorspelsberoende
Vi erbjuder även behandling för datorspelsberoende och bakomliggande psykisk ohälsa med utgångspunkt i schematerapi – en integrativ terapiform som kombinerar kognitiv beteendeterapi, anknytningsteori och gestaltterapi. Metoden hjälper till att förstå och förändra djupare känslomönster och livsteman som kan ligga bakom ohälsosamma beteenden.
Behandling för barn och unga
Vi finns också för barn och unga som fastnat i datorn eller börjar visa tidiga tecken på problematiskt skärmanvändande och psykisk ohälsa. Genom samtalsbehandling får de hjälp att hitta balans, stärka sitt välmående och utveckla hållbara vanor i vardagen.
Föräldrastöd vid datorspelsberoende
Vi erbjuder föräldrastöd för dig som oroar dig för ditt barns mobilvanor. Tillsammans hittar vi strategier för balans, minskade konflikter och ökat välmående i familjen
