Kognitiv Beteendeterapi (KBT)

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid skärmberoende fokuserar på att förstå och förändra de tankar, känslor och beteenden som driver överdrivet skärmanvändande. Genom att identifiera utlösande situationer, kartlägga vanemönster och gradvis öva på alternativa strategier får individen hjälp att återfå kontroll över sin skärmtid. Behandlingen är strukturerad, målinriktad och individanpassad – med fokus på att stärka självreglering, minska undvikandebeteenden och skapa balans mellan digitalt och analogt liv.

Beprövad

KBT är en vetenskapligt testad metod med stark evidens mot skärm- och spelberoenden.

Praktisk

Ger konkreta verktyg och strategier för att bryta ohälsosamma mobil- och datorvanor.

Individanpassad

Behandlingen formas efter dig och din vardag.

KBT hjälper mot skärmberoende

KBT & Datorspelsberoende

En ny meta-analys visar att KBT är effektivt för att minska beroendesymtom hos personer med gaming disorder. Effekten gäller särskilt impulskontroll och minskad spelintensitet.

Källa: Effects of CBT on addictive symptoms in IGD (2025).

KBT & Mobilberoende

En meta-analys på ungdomar med internet- och smartphoneberoende visar att psykologiska behandlingar, särskilt KBT, förbättrar självkontroll och minskar problematiskt användande.

Källa: Meta-analysis of psychological interventions (2019).

KBT Förebygger

Ett förebyggande KBT-baserat program i skolmiljö minskar risk för gaming disorder och problematiskt internetanvändande. Programmet stärker copingstrategier och psykiskt välbefinnande.

Källa: PROTECT intervention – Preventing Gaming Disorder.

Vad kan ingå i en KBT-behandling mot skärmberoende?

  • Kartläggning – förstå när, hur och varför skärmen används.
  • Målsättning – sätta tydliga mål för förändring.
  • Psykoedukation – kunskap om skärmberoende och KBT.
  • Registrering – följa upp skärmtid och vanor.
  • Färdighetsträning – öva på nya strategier i vardagen.
  • Exponering – stegvis utmana svåra situationer.
  • Tankebearbetning – arbeta med ohjälpsamma tankar.
  • Alternativa aktiviteter – hitta meningsfulla ersättningar till skärmen.
  • Återfallsprevention – planera för risk- och återfallssituationer.
  • Avslutning – sammanfatta framsteg och blicka framåt.

KBT behandling mot skärmberoende

KBT mot skärmberoende

Vi erbjuder behandling för skärmberoende – såsom mobilberoende, datorspelsberoende och annan relaterad psykisk ohälsa – med utgångspunkt i kognitiv beteendeterapi (KBT), en behandlingsmetod med starkt vetenskapligt stöd.

KBT är enkelt att förstå

Kognitiv beteendeterapi (KBT) bygger på principen att tankar, känslor och beteenden hänger ihop och påverkar varandra. Vid behandling av skärmberoende används konkreta verktyg för att förändra vanor, bryta mönster och stärka nya strategier i vardagen. Genom att arbeta med små steg och tydliga mål blir förändringen både hanterbar och långsiktigt hållbar.

KBT för barn och unga med skärmberoende

KBT är en effektiv metod i behandling av skärmberoende hos barn och unga eftersom terapin inte alltid behöver utgå från abstrakta känslor eller tankar. Istället kan man arbeta med att utveckla praktiska färdigheter, stärka självkontroll och skapa balans mellan skärmtid och andra aktiviteter. På så sätt får barn och unga verktyg som direkt påverkar deras vardag och psykiska välmående.

Kartläggning & Beteendeanalys
I början av behandlingen görs en noggrann genomgång av hur, när och varför skärmanvändningen sker. Vi identifierar återkommande situationer, känslor, tankar och behov som ligger bakom beteendet. Det ger en förståelse för mönster som upprätthåller beroendet – och blir grunden för förändring.
Målsättning
Tillsammans formulerar vi tydliga, konkreta mål – t.ex. att minska skärmtid på kvällar eller återfå balans mellan digitala och vardagliga aktiviteter. Målen anpassas efter din vardag, motivation och förutsättningar, och används för att styra behandlingen framåt.
Psykoedukation
Du får kunskap om vad skärmberoende är och hur det påverkar hjärnan, kroppen och livet. Vi går igenom principer från KBT, hur vanor formas, och vad som krävs för att skapa förändring – med fokus på självinsikt och motivation.
Registrering av skärmbeteende
Med hjälp av loggbok eller appar får du ökad medvetenhet om din skärmanvändning. Genom att registrera när, hur länge och i vilka sammanhang du använder skärm blir det lättare att förstå dina vanor – och identifiera förändringsmöjligheter.
Färdighetsträning
Vi tränar på konkreta färdigheter som hjälper dig hantera svåra känslor, minska impulsstyrt beteende och stärka din självkontroll. Det kan handla om att stå ut med rastlöshet, planera återhämtning eller sätta gränser mot sociala medier.
Exponering & Beteendeexperiment
I behandlingen får du testa nya sätt att agera i vardagliga situationer där skärmbeteende tidigare varit ett flyktbeteende. Vi utmanar gamla vanor och undersöker vad som händer – ofta visar sig farhågor vara mindre allvarliga än väntat.
Tankebearbetning & Kognitiv omstrukturering
Vi arbetar med att identifiera automatiska tankar som t.ex. ”jag kan inte slappna av utan mobilen” eller ”jag missar allt om jag inte kollar”. Du lär dig ifrågasätta och ersätta dem med mer hjälpsamma och verklighetsförankrade tankar.
Planering av alternativa aktiviteter
En viktig del av behandlingen är att hjälpa dig skapa ett liv där skärmar inte tar över. Tillsammans hittar vi aktiviteter som känns meningsfulla, lustfyllda och bygger upp det du vill ha mer av – t.ex. rörelse, relationer eller kreativitet.
Återfallsprevention
Vi rustar dig med strategier för att stå emot gamla vanor när motivationen sviktar. Det kan handla om att känna igen varningssignaler, hantera bakslag och fortsätta framåt – utan att tappa riktningen.
Avslutning och uppföljning
Mot slutet av behandlingen summerar vi det du lärt dig, stärker din självständighet och lägger en plan för framtiden. Ibland bokar vi in en uppföljning eller booster-session för att stötta långsiktig förändring.
Robert Vettorato, Leg. Psykolog

Robert Vettorato
Leg. Psykolog, Innehållsansvarig

Jag ansvarar för att innehållet på denna hemsida är patientsäkert, kvalitetssäkrat och grundat i evidensbaserad psykologisk kunskap. Om du upptäcker något som behöver rättas är du välkommen att höra av dig.