Internetberoende
Internetberoende innebär ett överdrivet användande av internet som påverkar vardagen negativt – exempelvis arbete, sömn, relationer och fritid. Det är ännu ingen officiell diagnos, men förekomsten ökar, särskilt bland unga. Beroendet kan ta sig olika uttryck, som datorspel, porr, sociala medier eller tvångsmässigt scrollande. Vanliga följdbesvär är ångest och depression. Forskning visar att mellan 2 % och 13 % av befolkningen är drabbad – men vissa studier visar på ännu högre siffror.
10%
Av befolkningen uppskattas vara internetberoende
40%
Av alla ungdomar i Sverige är uppkopplade nästan hela tiden
x3
Personer med internetberoende har 3 gånger högre risk för ångest eller depression.
Hur vet man att man är internetberoende?
Internetberoende är en form av beteendemässigt beroende, vilket innebär att en person uppvisar ett upprepat, tvångsmässigt mönster av internetanvändning som ger omedelbar belöning men på sikt leder till minskad kontroll och negativa konsekvenser i vardagen. Det kan påverka skola, arbete, relationer och psykisk hälsa, där psykiskt lidande ofta tar formen av ångest och nedstämdhet.
Det finns hjälp mot internetberoende, och forskning visar att kognitiv beteendeterapi (KBT) är den metod som har starkast vetenskapligt stöd. KBT hjälper dig att bryta osunda vanor, hantera sug och återfå kontroll över ditt beteende på ett strukturerat sätt. Många får också god hjälp av schematerapi, som går djupare och arbetar med bakomliggande mönster och känslor som bidrar till beroendet. Hos oss kan du få behandling med både KBT och schematerapi, anpassad efter dina behov, för att minska ditt internetberoende och skapa en mer balanserad vardag. Boka samtal idag!
Vid internetberoende förekommer ofta tydliga svårigheter att minska eller sluta trots upprepade försök. Användningen blir tvångsmässig och fortsätter även när den ger negativa konsekvenser. En ökad tolerans utvecklas, vilket innebär att allt mer tid online krävs för att uppnå samma känsla av tillfredsställelse. Tankarna kretsar ständigt kring internet, och skärmtiden tränger undan sömn, fritid och viktiga delar av livet. När tillgången begränsas uppstår abstinenssymtom som stark oro, obehag och koncentrationssvårigheter. Många upplever även ångest, rastlöshet och social oro, liksom nedstämdhet, känslor av tomhet och minskad livslust. Symtomen leder ofta till social isolering och att man tillbringar allt mer tid ensam. Läs mer här!
Nej, i dagsläget är internetberoende inte klassificerat som en officiell psykiatrisk diagnos i vare sig DSM-5-TR eller ICD-11. Dock pågår omfattande forskning och diskussion inom området. I den internationella litteraturen används begrepp som Problematic Internet Use, Internet Addiction, Compulsive Internet Use och Nomophobia för att beskriva olika typer av problematisk nätanvändning. Det är inte osannolikt att internetberoende i framtiden får en tydligare diagnosstatus.
Känner du igen dig i flera av följande: förlorad kontroll, tvångsmässigt användande, starka tankar kring internet, abstinens, ångest eller nedstämdhet – och märker att detta påverkar din sömn, relationer, fritid, kost, fysisk aktivitet eller prestation i arbete/studier? Då finns det anledning att tro att du har utvecklat ett beroendemönster kopplat till internet. En generell riktlinje är att fundera över hur mycket användningen påverkar din vardag och ditt psykiska mående. Inom psykologin tittar man alltid på graden av funktionsnedsättning och lidande för att bedöma om ett beteende klassas som ett problem.
Beroendet utvecklas ofta som ett resultat av två faktorer: teknologins medvetna design – framtagen för att väcka och hålla kvar uppmärksamhet – och vår mänskliga tendens att undvika obehag. Den digitala världen erbjuder snabb distraktion, dopaminkickar och flykt från känslor, vilket på sikt kan leda till ett skadligt beroendemönster.
För att göra en förändring är det viktigt att förstå vad som driver dig att använda internet överdrivet mycket. Sätt upp konkreta mål, fundera över din motivation och se till att du har rimliga förutsättningar för förändring. Försök också att ersätta skärmtid med aktiviteter som främjar ditt välmående, ta bort triggers i din vardag och involvera andra i din förändringsresa. Kom ihåg att förändring sällan sker linjärt – bakslag är en del av processen. Att söka stöd hos psykolog eller terapeut kan vara avgörande för långsiktig framgång.

Robert Vettorato
Leg. Psykolog, Innehållsansvarig
Jag ansvarar för att innehållet på denna hemsida är patientsäkert, kvalitetssäkrat och grundat i evidensbaserad psykologisk kunskap. Skulle du upptäcka något fel i den kunskap vi presenterar är du varmt välkommen att höra av dig så tar vi en titt på det!