Datorspelsberoende

Datorspelsberoende innebär ett överdrivet och okontrollerat spelande som påverkar vardagen negativt – till exempel sömn, skola, arbete, relationer och hälsa. Det är den första formen av digitalt beroende som erkänts som psykiatrisk diagnos av WHO (2022). Beroendet förekommer främst bland unga och kan leda till isolering, ångest, depression och försämrad livskvalitet. Studier visar att mellan 1 % och 9 % av unga spelare uppfyller kriterier för spelberoende, med högre siffror bland pojkar.

Individanpassad & familjebaserad behandling vid datorspelsberoende

För dig som vill minska problematiskt spelande, återfå kontroll över vardagen och skapa en bättre balans mellan gaming, sömn, relationer, studier eller arbete. Behandlingen ges av legitimerade psykologer och anpassas efter symtomnivå, funktion och komplexitet. Arbetet bygger på utvalda delar från KBT, DBT, CFT och ACT.

Många som söker hjälp är också oroliga föräldrar. Därför erbjuder vi även riktat föräldrastöd när fokus ligger på att förstå och hjälpa ett barn eller en ungdom med problematiskt spelande.

KBT DBT CFT ACT
Session 1–3

Bedömning

Vi kartlägger spelandet, vad som driver det och hur det påverkar vardag, mående, sömn, relationer, studier eller arbete.

45 min/session Symtom & funktion
  • Kartläggning av speltid, triggers och konsekvenser
  • Bedömning av symtomnivå och funktionspåverkan
  • Identifiering av psykologiska och sociala vidmakthållande faktorer
  • Tydlig riktning för nästa steg i behandlingen
Vid behov

Uppföljningssamtal

För att befästa förändring, hantera bakslag och justera strategin när spelsug, stress eller vardagskrav förändras.

45 min/session Uppföljning
  • Avstämning av spelvanor, symtom och funktion
  • Justering av plan, gränser och strategier
  • Stöd vid återfall, nattligt spelande eller ökande spelsug
  • Vid behov: fördjupning eller nytt behandlingsfokus

Vad kan du själv göra vid datorspelsberoende?

Om spelandet tar för mycket tid, påverkar sömn, studier, arbete, relationer eller gör det svårt att avsluta i tid finns det flera strategier du kan prova själv. Många av dem bygger på samma psykologiska principer som används vid behandling av beroendeproblematik och ohjälpsamma vanor.

Målet är inte nödvändigtvis att sluta spela helt – utan att återfå kontrollen och skapa en vardag där spelandet inte tränger undan det som är viktigt.

Spelkontroll Tidsgränser Beteendeförändring KBT-principer
Steg 2

Gör spelandet mindre lättillgängligt

Datorspelsberoende förstärks ofta av snabb tillgång och långa oplanerade sessioner. Extra friktion kan göra stor skillnad.

  • Bestäm speltider i förväg istället för att spela spontant
  • Använd blockerare eller tidsbegränsningar för spel och plattformar
  • Förvara handkontroll, headset eller gamingutrustning utom synhåll
  • Undvik att starta spel sent på kvällen när impulskontrollen ofta är sämre
Steg 3

Ersätt spelandet med andra belöningar

Om spelandet fyller en funktion – till exempel avkoppling, gemenskap eller flykt från stress – behöver du ersätta det med något som fungerar i vardagen.

  • Planera fysisk aktivitet efter skola eller arbete
  • Återuppta sociala aktiviteter utanför spelmiljön
  • Ha tydliga alternativ redo när spelsuget kommer
  • Skapa kvällsrutiner som inte bygger på gaming

Hur vet man att man är datorspelsberoende?

Datorspelsberoende handlar inte bara om hur många timmar man spelar. Det viktiga är om spelandet leder till förlorad kontroll, fortsätter trots negativa konsekvenser och börjar påverka sömn, relationer, studier, arbete eller psykiskt mående.

  • Rastlöshet och irritation när man inte får spela eller när spelet avbryts.
  • Minskat intresse för andra aktiviteter – fritid, motion och socialt umgänge väljs bort för spel.
  • Påverkan på arbete, studier eller vardagsrutiner genom koncentrationssvårigheter, försämrade prestationer eller försummade ansvar.
  • Hemlighetsmakeri kring speltid, till exempel att ljuga om hur länge man spelat eller dölja omfattningen för anhöriga.
  • Starka känsloreaktioner som ilska, nedstämdhet eller ångest när speltiden begränsas.
  • Spelandet används som flykt från stress, oro, nedstämdhet, ensamhet eller konflikter.
  • Tankemässig upptagenhet – mycket tid går åt till att tänka på spelet, planera nästa session eller återuppleva tidigare spelmoment.
  • Förlorad kontroll över spelandet – svårt att begränsa tiden, fortsätter längre än planerat eller trots negativa konsekvenser.
  • Socialt tillbakadragande – relationer, familjeliv och vänner prioriteras bort till förmån för spel.
  • Sömnstörningar, trötthet och humörsvängningar på grund av långa eller nattliga spelsessioner.

Är du osäker på om ditt spelande har blivit ett problem? Testet kan ge en första indikation.

Gör testet för datorspelsberoende

Behandling för datorspelsberoende

KBT mot datorspelsberoende

Vi erbjuder behandling för datorspelsberoende och bakomliggande psykisk ohälsa med utgångspunkt i kognitiv beteendeterapi (KBT) – en behandlingsmetod med starkt vetenskapligt stöd.

Integrativ behandling mot datorspelsberoende

Vi erbjuder även behandling för datorspelsberoende och bakomliggande psykisk ohälsa med utgångspunkt i flera olika terapiformer. Ett datorspelsberoende kan vara ett komplext tillstånd och för bästa effekt använder vi oss av handplockade terapiformer från DBT, ACT, EFT och Schematerapi.

Behandling för barn och unga

Vi finns också för barn och unga som fastnat i datorn eller börjar visa tidiga tecken på problematiskt skärmanvändande och psykisk ohälsa.

Föräldrastöd vid datorspelsberoende

Vi erbjuder föräldrastöd för dig som oroar dig för ditt barns datorspelande. Med omfattande erfarenhet av både datorspel och arbete som psykologer hjälper vi dig att navigera runt problemet.

Hjärnpåverkan

Forskning visar att datorspelsberoende påverkar hjärnans struktur och funktion på liknande sätt som andra beroenden. Framför allt drabbas områden kopplade till belöning och impulskontroll.

Källa: Meta-analysis of structural and functional brain alterations in internet gaming disorder (2023).

Försämrad livskvalitet

Studenter med datorspelsberoende rapporterar sämre hälsa, försämrade studieresultat och problem i det sociala livet. Beroendet påverkar alltså flera delar av vardagen.

Källa: A longitudinal study on the impact of Internet gaming disorder on self-perceived health, academic performance, and social life of first-year college students (2023).

ADHD

Personer med både IGD och ADHD har lägre återhämtningsgrad, större risk för återfall och ett mer ihållande spelbeteende än de med endast IGD.

Källa: Impact of ADHD comorbidity on longitudinal course in IGD (2021).

Vanliga frågor – Datorspelsberoende (Internet Gaming Disorder)

Robert Vettorato, Leg. Psykolog

Robert Vettorato
Leg. Psykolog, Innehållsansvarig

Jag ansvarar för att innehållet på denna hemsida är patientsäkert, kvalitetssäkrat och grundat i evidensbaserad psykologisk kunskap. Om du upptäcker något som behöver rättas är du välkommen att höra av dig.